Det svarta hjärtat

Odessa, en storstad i Ukraina och det svarta hjärtat i människohandeln. Härifrån handlas det med kvinnor och barn som aldrig förr och högsäsongen har precis dragit igång. Till Odessa strömmar flickor från alla håll och kanter i landet. Flickornas flytt till storstaden kan vara tvingad av familjemedlemmar men lika ofta är flytten självvald med ett löfte om ett efterlängtat jobb som modell, receptionist eller det som lockar mest, ett jobb inom EU!

Milla, 18 år är en van arbetare. Hon har redan arbetat i sex år, på gatan!  "My mother died and my dad threw me out – there was nothing else I could do." Hennes väninna Katrya, ett år yngre, har arbetat på gatan i tre år och säger att hon gärna vill sluta men där finns inga andra jobb, så hon är tvungen att fortsätta. Gatan är allt utom en säker plats, sexuellt våld är vardag för många av flickorna. En berättar att hon blev våldtagen av åtta män en och samma kväll. Hon fick ta två dagar 'ledigt' för att återhämta sig men sen var hon tvungen att gå tillbaka till gatan igen.

Många av flickorna man möter på Kolontayevskaya Street kommer från grannlandet Moldavien och dess fattiga minoritets republik Transnistrien. Alla flickor har blivit lovade samma sak - ett bättre liv! Lokala organisationer vittnar om att hela byar har tömts på flickor, då de i desperata fattiga situationer sökt efter ett bättre liv i Ukraina. Väl i Ukraina hamnar dem på gatan om dem inte blir de lurade vidare till väst där ett bättre jobb och igen, ett bättre liv sägs vänta. Knappast, istället väntar fler sexköpare och mer våld.

Bovarna i dramat är självaste anti-trafficking polisen, åklagarna, gränspolisen och barnhemmen. Dem agerar som en maffia istället för en förebyggande och hjälpande hand. Korruptionen är ett faktum! Organisationen Faith Hope Love försökte nyligen att rädda en flicka från ett barnhem i Odessa men flickan vägrade att följa med. Först skulle hon träffa sin sista kund för dagen, kund nummer sju den dagen. Senare visade det sig att flickans hallick var hennes egen lärare. Handeln sker förvånansvärt öppet och många verkar inte ens försöka dölja vad det är dem håller på med, att sälja en annan människas kropp!  

Läs mer om situationen i Ukraina här

Idrottsombud –rätta lösningen?

Patrik Sjöberg och Lars Arrhenius, Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen och ordförande i ECPAT Sverige har nu gått ut med ett gemensamt förslag att inrätta ett idrottsombud för barn. Idrottsombudet ska fungera precis som Lars roll idag som Barn- och elevombud för mobbade och utsatta barn i skolmiljön. Elevernas rättigheter att få vara i trygg och säker skolmiljö är Barn- och elevombudets ansvar och detta föreslås nu även gälla för samtliga barn inom idrottssfären. Med anledning av de nyligen avslöjade övergreppen som har begåtts inom friidrottsklubbar och handbollsklubbar väljer nu Patrik och Lars att tillsammans lägga fram detta förslag.

De skriver en bra insändare med deras förslag i DN, http://www.dn.se/debatt/infor-ett-idrottsombud-som-kan-fora-barnens-talan, och allt som står däri stämmer. Speciellt hur idrotten uppfostrar barn och ungdomar och har en stor inverkan på deras liv. Jag står helt bakom förslaget men framförallt måste vuxna människor ändra på sitt sätt att hantera obekväma saker. Det måste alltid vara vuxnas inställning att det är bättre att vara säker och kanske i och med det vara obekväm och ”jobbig” när det gäller barn och misstankar om sexuella övergrepp än att gå runt och vara osäker på vad som sker i omklädningrummen. Förhoppningsvis skulle en särskild ombudsman för barn inom idrott bidra till en sådan förändring. Vi får väl se om förslaget tas väl emot.

Överlämning av 325000 namn mot trafficking med barn och unga för sexuella ändamål

Idag lämnar ECPATs generalsekreterare Helena Karlén och Body Shops Karin Wickberg Taylar in en enormt stor namninsamling till Beatrice Ask mot trafficking med barn och unga för sexuella ändamål med krav på aktivare politik mot barnsexhandel. 

Sverige är ett mottagarland, dvs. det är hit många av trafficking offren skickas. Tidigare siffror visar på upp emot 600 vuxna och barn som hamnat bara i lilla Sverige. Vi behöver arbeta mer för att skydda barnen, främst mot trafficking från första början men också dem som fallit offer men lyckats ta sig ur. Där är ett stort behov för skyddat boende för barnen som utsatts för trafficking och där det dessutom finns special kompetens för att hjälpa barnen att bearbeta brottet och komma vidare i livet. 

Vad tycker du ska göras?

Läs mer här

Förslag på förbättringar kring våldtäkts lagen

I dagens Sydsvenskan ger Nils Petter Ekdahl, rådman på Lunds tingsrätt, förslag på förbättringar kring lagen som förbjuder våldtäkt. Han har tidigare, på regeringens uppdrag, utrett lagen och anser att den är stort behov av förbättringar. Bland de förslag han lägger fram är att ett helt nytt och samtyckesbaserat brott införs: sexuellt övergrepp. Begreppet ska användas när brottsrubriceringen våldtäkt och sexuellt tvång inte kan användas och ska gälla för gärningsmän som "genomför en sexuell handling med någon som inte tillåter det". Ekdahl framhäver också vikten av att området för våldtäkt mot barn utvidgas och att straffen för sexuellt utnyttjande av barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn skärps. 

I dagens Sydsvenskan hittar vi också en artikel som beskriver den fruktansvärda situationen för en ung tonåring som inte fått den hjälp hon behöver. Läs mer här

Verkligenhetens nyanser av våldtäkt

Våldtäkt, eller...? Var går gränsen och vad säger lagen?

Sydsvenskan uppmärksammade i gårdagens tidning det faktum att 41 anmälda våldtäkter i Lund under 2010 inte ens har lett till åtal. I dagens tidning ifrågasätter Hanna Nilsson om beviskraven är för höga? Amnesty menar att anmälningarna påverkas av ”polisens och åklagarens kompetens, motivation och värderingar”. Dem vill nu se en utredning om varför så få åtal väcks efter så många anmälningar. Vad klassar vi egentligen som våldtäkt?

Efter Sydsvenskans presentation av antalet anmälda våldtäkter som inte lett till åtal så är frågan om fler nu kommer att dra sig för att anmäla en våldtäkt eller sexuellt ofredande? Många frågar sig nog en extra gång om det är lönt att anmäla när minnesbilden inte är helt klar från den gångna midsommarnatten eller den spontana strandfesten? Det är inte sällan man hör flickor, som knappt hunnit bli byxmyndiga, intala sig själva att det som hände nog ändå var deras egna fel att det blev som det blev, så det är ingen idé att anmäla. Jag hävdar att är man osäker om man blivit utnyttjad så är svaret ofta jakande, då det saknas ett gemensamt samtycke till händelsen. 

Precis som Hanna skriver, så är det också viktigt att se över situationen för den anklagade. Även den som blir anklagad för att ha förgripit sig sexuellt på en annan måste kunna känna sig trygg i rättssystemet och veta att även deras version av händelsen blir betrodd och inte påverkade av polisens kompetens, motivation och värderingar.  

Siffrorna visar på att det nog är dags för ytterligare en diskussionen kring brottet våldtäkt!

Hanna Nilsson är förutom ledarskribent på Sydsvenskan också frilansjournalist och bloggare

Ytterligare en man gripen för barnsexturism i Haiti

I lördags meddelade Ekot att en amerikansk man har anhållits misstänkt för barnsexturism i Haiti. Mannen sägs ha krävt sex i utbyte mot mat, logi och utbildning av dem utsatta barnen. Han drev ett hem för fattiga pojkar i Port-au-Prince och 14 pojkar sägs ha bott på hemmet när han greps. Mannen nekar till anklagelserna men kan komma att bli fälld till 105 års fängelse om han blir dömd.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4572309

Barnsrättigheter.com

 

Johanna Wester är 27 år, bor på Södermalm i Stockholm och driver nättidningen www.barnsrättigheter.com.

"Ihop med en grupp väninnor skriver jag nätartiklar utifrån ett barnperspektiv sedan ett par år tillbaka. Nättidningen är som en kurir för nyheter som direkt berör, eller kan kopplas till, ungas rätt. Vi sätter ett barnperspektiv på allt vi skriver om och drar paralleller till Barnkonventionen i det arbetet."

Vad har du för bakgrund?

"Jag är utbildad barnrättsinformatör för UNICEF och arbetar på en organisation mot barnsexhandel. Jag föreläser om Barnkonventionen och leder en ungdomsgrupp. Tidigare har jag jobbat på en webbyrå i tre år; det var där jag skolades i, och började roas av, att driva textprojekt på nätet."

Hur kan man engagera sig inom barns rättigheter?

"Man kan engagera sig inom barns rättigheter på många roliga sätt. Man kan ta den politiska vägen och engagera sig för långverkande förändringar i hur samhället och juridiken fungerar. Man kan också gå med i en organisations volontärkår eller göra sin röst hörd via media. Egentligen är möjligheterna oändliga - man kan ju göra allt från att sända sin egen radio om de frågor som berör en, till att göra utställningar.

Det finns gott om läsning om ungas rättigheter, även om det ibland kan kännas som att utbudet på just nätet fortfarande är skralt. Barnombudsmannen, Fredrik Malmberg, har en bra blogg på BO:s hemsida, men där skriver han huvudsakligen om just deras arbete, eftersom att de är en statlig myndighet. Detsamma gäller egentligen även NGO:s, men nästan alla av de stora har mycket läsvärt online. De aktörer vi tar mest fakta och siffror från är UNICEF, ILO, högskolor, Polisen och Rädda Barnen.
Jag kan också rekommendera ECPAT Sverige:s faktabok ”Barnsexhandel”, Majgull Axelssons ”Rosario är död” och Maja Frankels ”Vår förbannade rätt”. För de yngsta finns ”Hurrraa!! Alla barns rätt” av Pernilla Stalfelt."

Vad är det som driver dig till att blogga om just barns rättigheter?
Jag tycker att det är kul med ungdomar, rättigheter, internet och att skriva. Det svåra skulle vara att låta bli.

Läs nättidningen Barnsrättigheter.com här.
Johanna nås på johanna.wester@barnsrattigheter.com.

Fler chanser för barnen

Ett tilläggsprotokoll till den internationella barnkonventionen kom i förra veckan. Tilläggsprotokollet ger barn en chans att kunna vända sig till en oberoende FN-instans för att få sitt ärende prövat. SOS Barnbyar skriver "Tilläggsprotokollet i barnkonventionen ska möjliggöra för barn och deras ombud att framföra individuella klagomål till FNs barnrättskommitté, och på så sätt få dem prövade av en oberoende, överstatlig instans."

Anita Goh som suttit i den NGO grupp som var med i förhandlingarna till tilläggsprotokollet är positiv till tillägget, då hon ser det som en chans för många stater att se över sina internationella skyldigheter för barnens rättigheter.

Högt ansedd handbollsprofil utnyttjade unga spelare sexuellt - ingen gjorde något

Efter att Patrik Sjöberg gick ut och berättade om hur han blev sexuellt utnyttjad som barn har fler och fler idrottare vågat dela med sig av liknande historier.  Nu senast var det spelare från handbollsklubben Lugi som genom media avslöjade hur en högt ansedd handbollsprofil under många år sexuellt utnyttjade pojkspelare. Men så värst chockad kan dock klubben inte anses vara då det enligt många, inklusive spelare och styrelsemedlemmar, var välkänt att mannen var en pedofil. Han använde sin erfarenhet och sin status som en välrenommerad tränare för att tillfredställa sina egna sexuella behov. Han tvingade pojkarna att klä av sig nakna för att genomföra fysiska tester. I omklädningsrummet stod han och tittade på de nakna pojkarna, påpekade hur viktig den intima hygienen var och visade hur man bäst tvättade sig. Det var allmänt känt att han hade för vana att smiska pojkarna genom att lägga dem över sitt knä om han ansåg att de behövde ”disciplineras”. Mannen utnyttjade pojkarnas drömmar om att bli professionella handbollsspelare som idolerna i landslaget till att få ensamtid med talangerna för specialträning. Specialträningar som allt som oftast slutade med att pojkarna stod där naken.

Äldre herrspelare berättade om mannen för de yngre pojkarna och varnade dem för att bli ensamma med honom. Vad som är ännu värre är att flera vuxna personer involverade i klubben hade vetskap om vad som pågick men inget hände. Mannen blev både ordförande i det svenska och europeiska handbollsförbundet. Vad sände det för signal till barnen som blev utnyttjade? Inte nu förrän mannen har gått bort vågar man gå ut till media och berätta. Hur många barn har inte skadats genom åren genom att mannen har låtit hållas av rädsla för att klubben skulle få ett dåligt rykte om det hade blivit allmänt känt. Vad har hänt med klubbens ansvar för sina spelare?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=4562652

25-åring döms till 1 års fängelse för sex med minderårig

Igår dömdes en 25-årig man i Lunds tingsrätt till 1 års fängelse för sexuellt utnyttjande av en 14-årig flicka. Mannen och flickan hade träffats på en dejtingsajt och inlett en vänskapsrelation som sedan lett till att de hade sex första gången de möttes i verkligheten. Mannens straff förmildrades från våldtäkt till sexuellt utnyttjande eftersom samlagen hade skett frivilligt och att flickan snart skulle bli byxmyndig. Straffet i sig må ses som rimligt men man kan fråga sig hur en 14-årig flicka kunnat skriva in sig på en dejtingsajt? Där finns ingen åldersgräns för att dejta men de allt större och okontrollerade möjligheterna genom dejtingsidor på nätet är verkligen en guldgruva för många pedofiler. Där finns minimal kontroll för att se vem som egentligen ligger bakom profilerna på dejtingsidorna! Spänningen ligger ju lite i att man inte kan värdera personen personligt utan att man får förlita sig på vad som skrivs men vem hjälper 14-åringen att värdera vad som är sant och vad som verkar orimligt? Förmodligen ingen!