En manlig lärare har haft en sexuell relation med sin minderåriga och mer än 30 år yngre elev, men trots beroende ställningen hos den minderåriga ogillas åtalet av såväl tingsrätt som hovrätt. Anledningen är att läraren inte har förmått pojken till de sexuella handlingarna genom att grovt utnyttja sin förtroendeställning, trots att läraren har satt betyg på pojken.
Enligt 6 kap. 3 § brottsbalken ska den som förmår en person att företa eller tåla en sexuell handling genom att allvarligt missbruka att personen befinner sig i en beroendeställning dömas för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. För straffansvar krävs för det första att den mot vilken gärningen riktar sig intar en beroendeställning i förhållande till gärningsmannen. Det är alltså inte tillräckligt att gärningsmannen har en överordnad ställning utan det krävs att ett avhängighetsförhållande föreligger. Gärningsmannens agerande ska ha karaktären av ett maktövergrepp för att det ska vara straffbart! Märkbart är att trots lärarens mentors ställning till pojken och pojkens sköra mentala hälsa anses detta maktövergrepp inte ha funnits.
Hur en skör minderårig pojke med självskadebeteende inte kan ses vara under ett maktövergrepp är för mig en märklig slutsats av tingsrätt och hovrätt. Vad anser du?
Här kan du läsa domen
Jag förstår inte. En elev är väl alltid i en beroendeställning av en lärare? Är det inte praxis att det förhållandet gäller tills eleven slutat på skolan? Det verkar vara försvårande omständigheter här dessutom, pojken har ett självskadebeteende. Nej, jag förstår i n t e hur det går att döma på detta sätt. Fruktansvärt!
SvaraRadera