Överlämning av 325000 namn mot trafficking med barn och unga för sexuella ändamål

Idag lämnar ECPATs generalsekreterare Helena Karlén och Body Shops Karin Wickberg Taylar in en enormt stor namninsamling till Beatrice Ask mot trafficking med barn och unga för sexuella ändamål med krav på aktivare politik mot barnsexhandel. 

Sverige är ett mottagarland, dvs. det är hit många av trafficking offren skickas. Tidigare siffror visar på upp emot 600 vuxna och barn som hamnat bara i lilla Sverige. Vi behöver arbeta mer för att skydda barnen, främst mot trafficking från första början men också dem som fallit offer men lyckats ta sig ur. Där är ett stort behov för skyddat boende för barnen som utsatts för trafficking och där det dessutom finns special kompetens för att hjälpa barnen att bearbeta brottet och komma vidare i livet. 

Vad tycker du ska göras?

Läs mer här

Förslag på förbättringar kring våldtäkts lagen

I dagens Sydsvenskan ger Nils Petter Ekdahl, rådman på Lunds tingsrätt, förslag på förbättringar kring lagen som förbjuder våldtäkt. Han har tidigare, på regeringens uppdrag, utrett lagen och anser att den är stort behov av förbättringar. Bland de förslag han lägger fram är att ett helt nytt och samtyckesbaserat brott införs: sexuellt övergrepp. Begreppet ska användas när brottsrubriceringen våldtäkt och sexuellt tvång inte kan användas och ska gälla för gärningsmän som "genomför en sexuell handling med någon som inte tillåter det". Ekdahl framhäver också vikten av att området för våldtäkt mot barn utvidgas och att straffen för sexuellt utnyttjande av barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn skärps. 

I dagens Sydsvenskan hittar vi också en artikel som beskriver den fruktansvärda situationen för en ung tonåring som inte fått den hjälp hon behöver. Läs mer här

Verkligenhetens nyanser av våldtäkt

Våldtäkt, eller...? Var går gränsen och vad säger lagen?

Sydsvenskan uppmärksammade i gårdagens tidning det faktum att 41 anmälda våldtäkter i Lund under 2010 inte ens har lett till åtal. I dagens tidning ifrågasätter Hanna Nilsson om beviskraven är för höga? Amnesty menar att anmälningarna påverkas av ”polisens och åklagarens kompetens, motivation och värderingar”. Dem vill nu se en utredning om varför så få åtal väcks efter så många anmälningar. Vad klassar vi egentligen som våldtäkt?

Efter Sydsvenskans presentation av antalet anmälda våldtäkter som inte lett till åtal så är frågan om fler nu kommer att dra sig för att anmäla en våldtäkt eller sexuellt ofredande? Många frågar sig nog en extra gång om det är lönt att anmäla när minnesbilden inte är helt klar från den gångna midsommarnatten eller den spontana strandfesten? Det är inte sällan man hör flickor, som knappt hunnit bli byxmyndiga, intala sig själva att det som hände nog ändå var deras egna fel att det blev som det blev, så det är ingen idé att anmäla. Jag hävdar att är man osäker om man blivit utnyttjad så är svaret ofta jakande, då det saknas ett gemensamt samtycke till händelsen. 

Precis som Hanna skriver, så är det också viktigt att se över situationen för den anklagade. Även den som blir anklagad för att ha förgripit sig sexuellt på en annan måste kunna känna sig trygg i rättssystemet och veta att även deras version av händelsen blir betrodd och inte påverkade av polisens kompetens, motivation och värderingar.  

Siffrorna visar på att det nog är dags för ytterligare en diskussionen kring brottet våldtäkt!

Hanna Nilsson är förutom ledarskribent på Sydsvenskan också frilansjournalist och bloggare

Ytterligare en man gripen för barnsexturism i Haiti

I lördags meddelade Ekot att en amerikansk man har anhållits misstänkt för barnsexturism i Haiti. Mannen sägs ha krävt sex i utbyte mot mat, logi och utbildning av dem utsatta barnen. Han drev ett hem för fattiga pojkar i Port-au-Prince och 14 pojkar sägs ha bott på hemmet när han greps. Mannen nekar till anklagelserna men kan komma att bli fälld till 105 års fängelse om han blir dömd.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4572309

Barnsrättigheter.com

 

Johanna Wester är 27 år, bor på Södermalm i Stockholm och driver nättidningen www.barnsrättigheter.com.

"Ihop med en grupp väninnor skriver jag nätartiklar utifrån ett barnperspektiv sedan ett par år tillbaka. Nättidningen är som en kurir för nyheter som direkt berör, eller kan kopplas till, ungas rätt. Vi sätter ett barnperspektiv på allt vi skriver om och drar paralleller till Barnkonventionen i det arbetet."

Vad har du för bakgrund?

"Jag är utbildad barnrättsinformatör för UNICEF och arbetar på en organisation mot barnsexhandel. Jag föreläser om Barnkonventionen och leder en ungdomsgrupp. Tidigare har jag jobbat på en webbyrå i tre år; det var där jag skolades i, och började roas av, att driva textprojekt på nätet."

Hur kan man engagera sig inom barns rättigheter?

"Man kan engagera sig inom barns rättigheter på många roliga sätt. Man kan ta den politiska vägen och engagera sig för långverkande förändringar i hur samhället och juridiken fungerar. Man kan också gå med i en organisations volontärkår eller göra sin röst hörd via media. Egentligen är möjligheterna oändliga - man kan ju göra allt från att sända sin egen radio om de frågor som berör en, till att göra utställningar.

Det finns gott om läsning om ungas rättigheter, även om det ibland kan kännas som att utbudet på just nätet fortfarande är skralt. Barnombudsmannen, Fredrik Malmberg, har en bra blogg på BO:s hemsida, men där skriver han huvudsakligen om just deras arbete, eftersom att de är en statlig myndighet. Detsamma gäller egentligen även NGO:s, men nästan alla av de stora har mycket läsvärt online. De aktörer vi tar mest fakta och siffror från är UNICEF, ILO, högskolor, Polisen och Rädda Barnen.
Jag kan också rekommendera ECPAT Sverige:s faktabok ”Barnsexhandel”, Majgull Axelssons ”Rosario är död” och Maja Frankels ”Vår förbannade rätt”. För de yngsta finns ”Hurrraa!! Alla barns rätt” av Pernilla Stalfelt."

Vad är det som driver dig till att blogga om just barns rättigheter?
Jag tycker att det är kul med ungdomar, rättigheter, internet och att skriva. Det svåra skulle vara att låta bli.

Läs nättidningen Barnsrättigheter.com här.
Johanna nås på johanna.wester@barnsrattigheter.com.

Fler chanser för barnen

Ett tilläggsprotokoll till den internationella barnkonventionen kom i förra veckan. Tilläggsprotokollet ger barn en chans att kunna vända sig till en oberoende FN-instans för att få sitt ärende prövat. SOS Barnbyar skriver "Tilläggsprotokollet i barnkonventionen ska möjliggöra för barn och deras ombud att framföra individuella klagomål till FNs barnrättskommitté, och på så sätt få dem prövade av en oberoende, överstatlig instans."

Anita Goh som suttit i den NGO grupp som var med i förhandlingarna till tilläggsprotokollet är positiv till tillägget, då hon ser det som en chans för många stater att se över sina internationella skyldigheter för barnens rättigheter.

Högt ansedd handbollsprofil utnyttjade unga spelare sexuellt - ingen gjorde något

Efter att Patrik Sjöberg gick ut och berättade om hur han blev sexuellt utnyttjad som barn har fler och fler idrottare vågat dela med sig av liknande historier.  Nu senast var det spelare från handbollsklubben Lugi som genom media avslöjade hur en högt ansedd handbollsprofil under många år sexuellt utnyttjade pojkspelare. Men så värst chockad kan dock klubben inte anses vara då det enligt många, inklusive spelare och styrelsemedlemmar, var välkänt att mannen var en pedofil. Han använde sin erfarenhet och sin status som en välrenommerad tränare för att tillfredställa sina egna sexuella behov. Han tvingade pojkarna att klä av sig nakna för att genomföra fysiska tester. I omklädningsrummet stod han och tittade på de nakna pojkarna, påpekade hur viktig den intima hygienen var och visade hur man bäst tvättade sig. Det var allmänt känt att han hade för vana att smiska pojkarna genom att lägga dem över sitt knä om han ansåg att de behövde ”disciplineras”. Mannen utnyttjade pojkarnas drömmar om att bli professionella handbollsspelare som idolerna i landslaget till att få ensamtid med talangerna för specialträning. Specialträningar som allt som oftast slutade med att pojkarna stod där naken.

Äldre herrspelare berättade om mannen för de yngre pojkarna och varnade dem för att bli ensamma med honom. Vad som är ännu värre är att flera vuxna personer involverade i klubben hade vetskap om vad som pågick men inget hände. Mannen blev både ordförande i det svenska och europeiska handbollsförbundet. Vad sände det för signal till barnen som blev utnyttjade? Inte nu förrän mannen har gått bort vågar man gå ut till media och berätta. Hur många barn har inte skadats genom åren genom att mannen har låtit hållas av rädsla för att klubben skulle få ett dåligt rykte om det hade blivit allmänt känt. Vad har hänt med klubbens ansvar för sina spelare?

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=4562652

25-åring döms till 1 års fängelse för sex med minderårig

Igår dömdes en 25-årig man i Lunds tingsrätt till 1 års fängelse för sexuellt utnyttjande av en 14-årig flicka. Mannen och flickan hade träffats på en dejtingsajt och inlett en vänskapsrelation som sedan lett till att de hade sex första gången de möttes i verkligheten. Mannens straff förmildrades från våldtäkt till sexuellt utnyttjande eftersom samlagen hade skett frivilligt och att flickan snart skulle bli byxmyndig. Straffet i sig må ses som rimligt men man kan fråga sig hur en 14-årig flicka kunnat skriva in sig på en dejtingsajt? Där finns ingen åldersgräns för att dejta men de allt större och okontrollerade möjligheterna genom dejtingsidor på nätet är verkligen en guldgruva för många pedofiler. Där finns minimal kontroll för att se vem som egentligen ligger bakom profilerna på dejtingsidorna! Spänningen ligger ju lite i att man inte kan värdera personen personligt utan att man får förlita sig på vad som skrivs men vem hjälper 14-åringen att värdera vad som är sant och vad som verkar orimligt? Förmodligen ingen! 

Studentplakat = barnpornografi = sant?

Jag måste erkänna att jag reagerade när jag läste nyheterna om att ett studentfotografi hade blivit anmält som barnpornografi. Två dagstidningars ledarsidor fångade mitt intresse. Den ena menade att jakten på barnpornografibrottslingar har gått för långt och att en slags moralpanik har utvecklats där människor inte kan skilja mellan vad som faktiskt är ett brott och vad som inte är det. Skribenten tog upp fallet med studentfotot men nämnde även fallet med serietecknaren (mangaserier) som blev dömd för barnpornografibrott.

Jag har varken sett studentplakatet eller mangatecknarens serie och ska kanske därför inte uttala mig… men det tänker jag göra i alla fall… eftersom jag kan.. eftersom detta är en blogg där vi ska uttrycka våra tankar och åsikter om vad vi anser är fruktansvärda brott mot barn.

Det första som slår mig är att det är en stor skillnad mellan att en civil person anmäler ett foto som barnpornografi och det är en helt annan när en domstol bedömer att ett barnpornografibrott har begåtts. Det krävs ganska mycket för att en domstol ska anses att det är ställt utom rimligt tvivel att ett brott har begåtts. Därför tycker jag det är ganska starkt att ledarbloggen i GP http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.652744-undvik-moralpanik tycker att det är absurt att serietecknaren blev dömd. Det finns inget brottsoffer menar skribenten, varför ska då någon straffas? Jag tycker inte det resonemanget håller. Även om ett barn inte blir sexuellt utnyttjat av en vuxen person bidrar serien till ett brott mot barn. Vad är skillnaden mellan ett foto och en teckning om båda porträtterar ett brutalt övergrepp som är olagligt. Barn, överallt i hela världen, tar skada av sådana teckningar. Jag är fullt medveten om att det finns människor som inte är av samma åsikt som mig men för mig rent personligt står det klart att en teckning visst kan anses vara barnpornografi och således utgöra ett brott.

I vilket fall anser jag (återigen utan att ha sett fotot) att anmälningen av studentfotografiet gick för långt. Jag anser dock att både ovan nämnda ledare samt Sanna Raymans ledare i Svenska Dagbladet http://blog.svd.se/ledarbloggen/2011/06/14/nakna-barn-ar-inte-barnporr/ inte riktigt täcker all problematik med barnpornografibrott eller sexuella brott mot barn överhuvudtaget oavsett vilken brottsrubricering. Det låter på båda skribenterna som att dessa brott endast begås av sjuka människor, pedofiler. Bilden man får framför ögonen är äldre ensamma män som begår sjuka sexuella övergrepp mot barn. Problemet är att dessa män eller kvinnor, pedofilerna, utgör en bråkdel av den grupp som faktiskt köper sex av barn. ECPAT har genom studier visat att majoriteten av förövarna (de som utövar sexuell exploatering av barn) nuförtiden är män/killar i åldern 20-30 år. Jag blev chockad första gången jag hörde detta. Men sen kom jag att tänka på alla backpackers som reser runt i Sydostasien varje år. Med all säkerhet ser inte de sig som barnsexbrottslingar om de köper sex på en grabbresan i Thailand. De visste säkert inte om att de hade sex med en minderårig men det är ingen ursäkt. De borde ha vetat. De borde ha kontrollerat. De borde, enligt min åsikt, inte ha köpt sex överhuvudtaget. Det är ingen ursäkt att barnet såg äldre ut än vad hon eller han faktiskt var. Bara för att det sker utomlands, mot andra barn än svenska, så känns det som att problemet inte tas på allvar. En diskussion om vad män och kvinnor gör på sin semester måste tas upp. Och framförallt vad våra svenska ungdomar gör på sina jordenruntresor efter de har tagit studenten. Kanske är studentfotografiet inte barnpornografi men gymnasiet är en helt rätt arena för att börja diskutera de här frågorna.

Svensk barnhemsägare åtalas för sexbrott i katastrofdrabbade Haiti

En 67årig svensk åtalas i Tyskland för ett 20-tal sexbrott som har skett i Haiti och Tyskland. Mannen, som är svensk medborgare, men som har bott och arbetat som lärare i Tyskland de senaste 10 åren, är åtalad tillsammans med två andra män (en tysk och en brasilianare), alla tre arbetade i Haiti för en hjälporganisation. Organisationen (det framgår inte vilken den är) arbetade med att hjälpa gatubarn och de drev också ett barnhem. Övergreppen har inte bara försiggått i Haiti, utan även i Tyskland. Pedofiler dras typiskt till fattiga och drabbade områden eftersom där finns en stor marknad, säger Björn Sellström, kriminalinspektör vid barnpornografigruppen på Rikskriminalpolisen, men marknaden är gränslös. 

Stor trafficking härva i Storbritannien

The Guardian skriver idag om ett stort polistillslag mot en grupp män i Manchester i Storbritannien som misstänks ha utnyttjat tonårsflickor sexuellt genom att droga ner dem på sex-partyn. Männen (sex män) är misstänka för trafficking av barn för sexuellt utnyttjande inom Storbritannien. Tillslaget är ett resultat av tre månaders intensivt arbete av ett 100-tal utredare och den största utredningen av dess slag i Manchesters polishistoria. Biträdande kommissarie Terry Sweeney säger till The Guardian, att han hoppas att tillslaget visar att sexuell exploatering är ett brott som polisen i Manchester ser mycket allvarligt på och det är något dem fortsätter att arbeta intensivt med.

Brister i rättssäkerheten vad gäller sexuella brott mot barn

I Sundsvalls Tidning publicerades en artikel som visade en undersökning av nedre Norrlands hovrätts handläggningen av brottmål. Fyrtiofyra av de nästan sexhundra målen handlade om brott mot barn. Brott som karakteriserades av både våldsam och sexuell natur. I närmare en tredjedel av dessa ändrade hovrätten tingsrättens dom. Av de 28 fall som ändrades var det endast tre stycken som fick strängare straff medan i hela 25 fall mildrades domen. Artikelns författare menade att detta visade på att högre beviskrav ställs i fall där barn har blivit utsatta för sexuella brott.

Kommentarerna till artikeln visar dock på en förståelse för hovrättens agerande. Vissa personer menar att i tingsrättens dom avspeglas den påverkan fallet och omständigheterna har på lekmännen dvs nämndemännen.  I hovrätten däremot kan domarna på ett annat sätt förhålla sig neutrala till den fakta de ställs inför. Många argumenterade därför för att rättssäkerheten inte alls brister utan snarare förstärks när inom yrket utbildade personer företar bedömningen.

Vad anser du?

http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.3281492-hogre-beviskrav-nar-barn-ar-inblandade

Parental responsibility

Christine Beddoe skriver i The Guardian om hur barn, som blivit utsatta för sexhandel, inte får den juridiska hjälp som dem har rätt till. Hon beskriver hur socialen säger nej till utbildning för barnen, som om utbildning skulle vara en lyxvara. Det är tyvärr inte bara socialen som gör fel i det långa ledet. Redan vid den brittiska gränskontrollen ser man stora brister. Kontrollanterna anklagar barnen för att ljuga och rapporterar sällan vidare till polis eller myndighet. "The children we work with want justice and they don't understand why they aren't getting it." 

Hennes förslag, som nu är underskrivet av närmre en miljon, handlar om att ge barnen en övervakare som ser till att det får den hjälp som behövs och att barnets juridiska rättigheter inte kränks. En övervakaren, som är utpekad av domstolen, ska ta över det ansvar som egentligen ligger på en förälder. Ansvaret innebär att följa upp rättsliga procedurer, ge medgivande till advokater och se till att barnet får den medicinska vård som behövs. 

Nu fattas bara att förslaget går igenom, ett förslag som kan ge dem utsatta barnen kontroll över sitt öde och definitivt en bättre framtid!